Dominica ligger mellan de två franska öarna Martinique och Guadelope. Som namnet antyder ”upptäcktes” ön av Colombus på en söndag. Ön som tillslut blev en engelsk koloni har även under en kortare tid varit fransk och har till skillnad från många andra öar till och med haft en period av helt egen självständighet. Då ursprungsbefolkningen lyckades göra kraftigt motstånd och gömde sig i de enorma regnskogarna samt bergsområden som finns här har Dominica även kvar en population av ca 3000 Caribs. Dessa har sedan delvis blandats upp med de slavar som senare kom till Dominika men ändå otroligt att så många fortfarande finns kvar med tanke på att alla i princip dödades på alla andra karibiska öar.

Får en känsla av att denna starka historia satt sin prägel på ön. Dominica har enbart överraskat positivt, skulle vilja påstå att Dominica blivit en av våra favorit öar. Alla är supervänliga, naturen är helt otrolig och ön inte alls så exploaterad som på många andra karibiska öar.

Ön är ofta frekventerad av kryssningsfartyg, ibland flera per dag. Förstår att de alla vill komma in till Dominica. Delvis för att den lilla staden Roseau är otroligt charmig med sina många färgglada hus men främst för den otroliga natur som ön erbjuder. Inspelningarna av Pirates of the Carribiean gjordes på ett flertal karibiska öar men man lade mest tid på Dominika just på grund av detta faktum, den storslagna naturen. Vår visit till Dominika blev ganska så kort men kände ändå att vi hann uppleva ön.

 

 

 

 

 

 

Då vi anlände på lördag sen eftermiddag påbörjade vi den sedvanliga inklareringen på söndagen, kanske inte helt optimalt men enligt guideböcker skulle det inte vara ngt problem. Detta tog hela dagen. Dels för att vi blev visade till olika hamnar där det kunde finnas en tulltjänsteman i tjänst. Då det visade sig att denne först skulle vara vid tjänst då färjan från Martinique kom in började nästa lilla utmaning. När skulle färjan komma in? Vi var många som väntade och fick flera olika besked. Först klockan 14, sedan klockan 15, sedan klockan 16 tills plötsligt en av vakterna sade att men färjan kommer ju in klockan 1730! Alltid var de vänliga och övertygande så vi tog vår lilla jolle och åkte till hamnen typ varannan timme. Däremellan hann vi med båtfix, läsa, simma, äta lunch etc. (pensionärsvarning, ja kanske! Vi tyckte faktiskt vi hade en innehållsrik och nästan lite stressig dag! Ha ha) 

När vi äntligen fick gå i land utforskade vi staden Roseau som dagen efter skulle spärras av, ändra karaktär till full kommers i samband med att kryssningsfartygen lade till.

Vi trodde att vi enbart skulle ligga på vita stränder och ta det lugnt här i karibien men saken är den att vi knappt har legat på en strand sedan vi kom hit. Finns så otroligt mycket att utforska på öarna i form att regnskog, vattenfall etc. Vi packade därför vår nördväska och satte fart mot busstationen där vi tog bussen uppför bergen till Trafalgar falls. Även denna utflykt efter tips från polacken vi träffade på Martinique.

Det bästa här var att vi halvvägs till vattenfallen kunde bada i en liten bäck med varmt källvatten. Vi var kvar i vatten tills vi var helt skrynkliga och nästan lite yra. Så skönt var det! Nästan som i Japan, men bara så där mitt ute i ingenstans.

 

 

 

Erik badar i det varma vattnet