Äntligen, tills sist kom den dag vi väntat på så länge – sjösättningen av Gåva!

Splash – som det kallas när man sjösätts här…

Vår inbokade sjösättningsdag var egentligen igår, onsdag, så med Grenadiansk tidshållning var en dags försening inte mycket att bråka om. Likväl kändes det nervöst, pirrigt och smått overkligt när kranföraren bekräftade ”yeah man, you are the secon` boat to launch”. Va? Innebär det på riktigt att när den stora kranen kommer körande ackompanjerad av ett ihärdigt tutande så kommer den för att hämta oss?

Kranbilen på väg

Sen i fredags, när vi äntligen fick reda på att våra reservdelar kommit till Grenada har vi gått igenom en procedur av strul med hämtning av reservdelarna, klamring i tullen, diskussioner med Marinan m.m. så i går onsdag kom äntligen Calvin, chefsmekanikern Stefans adept och typ förstemekaniker bärandes på en låda med våra grejer.

Att hälften av reservdelarna var fel, Marinan hade glömt en del vad som skulle göras osv. gör egentligen inte så mycket just nu när vi äntligen kommit i vattnet efter att snällt ha assisterat Calvin med ficklampa, svenska verktygssatser och kaffe i två dagar när han slitit i motorrummet för att få allt klart och till slut med ett leende konstatera, ”Skip (Skipper), now you are ready to go sailing”.

Vid 14-tiden lokal tid påbörjades äntligen momentet att först flytta på vår båtgranne som låg i vägen (killen som fernissar en och samma trälist dagarna i ända, glatt sjungandes och skrattandes) för att därefter fästa lyftningen kring Gåva.

Vår båtgranne flyttas för att bereda plats för oss

Det sista momentet innan Gåva äntligen skulle sättas i vattnet var att en av killarna från plastverkstan skulle täta en spricka i kölen (en annan lång historia). Självklart dök han inte upp som avtalat och bekräftat tre gånger de senaste dagarna, så precis innan kranföraren började sänka ned Gåva i vattnet fick vi stopp på sjösättningsproceduren, och kunde hämta plastkillen.

Erik diskuterar költätning med plastkillen som jobbar

Dess värre passade kranförarna på att ta rast och var spårlöst försvunna när tätningen var klar. Så där hängde hon några meter från vattnet utan någon kranförare. Men till sist dök även dessa upp och det efterlängtade ”Splashet” kom till sist”!

Känslan av att kliva ombord när hon äntligen låg i vattnet var helt obeskrivlig. Någon timmes genomgång av skrovgenomföringar med Calvin, justering och inspektion av motorn med Stefan, betalning av en ohyggligt saftig varvsnota och sjösättning av jollen drog vi igång Penta dieseln och fick hjälp av våra nya vänner och följeslagare Annie och Tom att kasta loss. Annie och Tom har varit ett härligt stöd och umgänge de senaste dagarna då de också väntat på både reservdelar från Volvo Penta och jobb från Marinan och längtat lika mycket efter att komma ut och segla som vi. Det kändes riktigt bra att vi till slut sjösattes direkt efter varandra.

Annie och Toms båt, lika glada som vi över att vara ”Splashed”

Första angöringen med Gåva gick mindre bra eftersom vi som befarat har mer eller mindre obefintlig backverkan med vårt enorma skrov och pyttelilla foldingpropeller så istället för boj nr. 1 prickade vi boj nr. 2, ca 75 meter utanför Marinans restaurang.

Vår nya utsikt från sittbrunnen

Här sitter vi nu på svaj vid en boj efter ett kvällsdop, tar en öl, lyssnar på Monica Z och bara njuter av livet. Det känns nästan som en svensk Augustikväll och vi är omåttligt lyckliga över att ha bytt den leriga Marinan mot ett salt Karibiskt hav.

Här sitter vi med en iskall Carib och lyssnar på Monica Z

I morgon väntar en tur in med jollen för att hämta Gasol och eventuell rådgöra om några elektroniska prylar som inte verkar helt 100% efter sjösättning, och förhoppningsvis kastar vi loss mot… någon annan vik söderut längs Grenada.

…att reservdelarna kommit till St. George och att de kommer att levereras till marinan samt börja installeras imorgon. Bokat sjösättning på onsdag för att de skall känna av tidspressen. Håller tummarna. Igen.

Fedex spårning…

…att vi har världens skönaste kille bredvid oss. Arbetar här på marinan, just nu med att slipa alla trädetaljer på grannbåten. Sjukt ineffektiv (på tio dagars arbete har han lagt på ett lager fernissa) men en  otroligt härlig glädjespridare. Sjunger med i alla låtar på radion och kan skratta så att han kiknar dubbelvikt. Kan inte annat än garva när han är i närheten. Us like a lot!

Skön kille!

…att vi har en liten båtkatt som kommer och hälsar på med jämna mellanrum. Tycker mycket om kyckling. Tror dessutom att vi lärt den äta banan. Hanna vill börja öppna våra långseglarkonserver för att göra katten glad och mätt.

Hanna matar katten

…att det finns så otroligt god frukt och grönsaker att tillgå. Denna passionsfrukt var en av de bästa vi någonsin ätit.

Mmm smaskens!

…att båten äntligen börjar komma iordning. Salongen är mysig och bjuder in till en bok ackompanjerat av ett glas rött vin.

Salongen

…att vi i övrigt idag fixat nya utomhushögtalare och svanhalsar (ventilationsgrej)

…att vi hittat de specialanpassade storsegeltravarna samt bultarna till rullgenuan. Trodde att dessa var borta men hittade dem på ett väldigt ologiskt ställe bland en massa blandat skit/bra reservdelar (Hanna/Erik) efter mailkontakt med gamla ägaren i Kanada

…att Erik kunde sätta ihop allt. Hanna väldigt imponerad. Tyvärr inga bilder på detta då det inte var läge för att springa ned och hämta kamera.

..att Hanna efter att ha studerat en julklapp, en kokbok med Karibisk mat, samt googlat runt bland en massa recept kommit på en massa gott man kan laga utav traktens råvaror.

Att vi är myggbitna, bor i en lerpöl och inte har duschat varmt på två veckor förtäljer icke historien.

De senaste två dagarna har varit dedikerade till att fixa med båten, inhandling av proviant och annat samt till att följa våra reservdelar som skickats med Fedex. Vår avgaslimpa samt växelreglage har fått åka flyg från Gent – Paris – NY – Memphis – Puerto Rico – Grenada. I fredags klockan 16 landade paket äntligen i St. George på Grenada. Vi håller tummarna för snabb hantering i tullen på måndag. Gissa vilka två personer som kommer stå redo klockan 8 på måndag morgon hos Chefsmekanikern för att göra allt de kan för att få delarna till marinan? 🙂

Vi börjar nu riktigt längta efter att få Gåva i sjön och segla! Flera båtar per dag har sjösatts och måste medge att man blir lite avundsjuk varje gång en båt ”gets splashed” som de säger här. Men det blir inte alltid som man planerat. Åt middag med ett par igår, Annie och Tom, som är i samma situation som vi. Samma dag som de skulle sjösätta upptäckte de att propellern höll på att lossna och väntar nu på reservdel från Martinique, liksom vi gjorde för en vecka sedan.

Samtidigt som vi bara vill ut är vi mycket tacksamma över att bara vara här. Vi vet ju att alla nu arbetar där hemma i Sverige. Känns så lyxigt att bara kunna vara, arbeta lite när man vill, ta en kaffe samtidigt som vi får umgås med varandra. En vardagslyx som vi nu ofta påminner varandra om. Är så glada över att fattat beslutet att ta lite ledigt för att få uppfylla en dröm. Med tanke på snittåldern i marinan är det tydligt att många fattar liknande beslut först senare i livet.

Katamaran på väg ned till vattnet…VILL OCKSÅ!!!!

Lyftanordning, känd för att kunna hantera både katamaraner samt monohulls

Grenada Marines restaurang och kontor

Under veckan har Erik plastat roderinfästningen, något som vi först outsoursade men i efterhand fick fixa till själva för att det skulle bli bra efter att vi sett Marinans kvalitetsnivå på invändiga plastarbeten.

Erik plastar…

Vi har även varit på shoppingtur för att komplettera med saker som fattades på båten samt börjat proviantera. Roligt att se hur vissa affärer vi först tyckte hade ett otroligt begränsat utbud nu känns som rena paradisen i form av utbud av varor. Man anpassar sig ganska så fort!

Högtalare i elektronikaffär, ju större desto bättre! Här köpte vi en storeo då våran blivit stulen. Fick signera på tre olika ställen och hos tre olika personer (inklusive chefen) innan vi äntligen blev klara.

En av de få tvålar som finns att tillgå – Hannas farfars favorittvål från England,

Som allt här på Grenada är allt vid första anblicken fantastiskt fint och allt verkar fungera. När man lär känna landet lite mer inser man dess brister (som ju alla länder har). Denna fina kettle som inhandlades igår under stor entusiasm säger ganska så mycket.

Vår fina nya kettle…

…som självklart hade en stor buckla på baksidan. Älskar den ändå!

Idag är det lördag och vi passar på att ta lite ledigt igen. Hade egentligen tänkt trekka till några vattenfall men blev avrådda då det regnat mycket under den senaste perioden vilket gjort att det är alldeles för lerigt. Åkte istället tillbaka hit till Le Phare Bleue Marine för att fixa lite med våra datorer då det finns bra wifi på deras bar samt passa på att äta ytterligare en god lunch!

Banan smoothie

För att ta ett break från vardagen på marinan laddade vi idag upp ordentligt med födelsedagsfirande för Erik i form av strålande solsken och en helt arbetsfri dag. Efter födelsedagsfrukost i sittbrunnen och den sedvanliga avstämningsrundan med alla ansvariga på Marinan (dagens nyhet  på den fronten var att våra reservdelar finns på andra sidan Atlanten och inte på Martinique som vi först blev utlovade…) packade vi vår shoppingbil med vattenflaskor, böcker och kartor och en välfylld reservdunk med bensin, med tanke på gårdagens incident…

Födelsedagsbarnet laddar för en heldag i Hondan med rattväxel

Sen vi kom till Grenada har vi egentligen bara sett hotellet där vi bodde de första nätterna, Marinan och affärerna i St George (huvudstaden). Därför kändes det helt underbart att idag inte svänga vänster mot St George vid avfarten från Marinan, utan höger – norrut, längs med kusten.

Naturen är enormt frodig och vägarna inte helt olika Amalfikusten, med stundtals motsvarande trafikintensitet och tutande. Första stoppet blev en lokal fruktkille som sålde diverse olika frukter längs strandkanten. Mango, clementiner (typ), gurka och några andra frukter inhandlades för 10 lokala dollar.

Frukt!

Dagens inköp

Liksom alltid när man är ute på utflykt är det heller aldrig fel med en kaffepaus. Även om kaffeutbudet är aningen begränsat hittade vi ett litet bageri som sålde hembakade piroger, kakor och kaffe!

Ostpiroger, salamipiroger och kokoskakor

Målet med dagens utflykt var ett litet hotel, längst upp på norra udden – Petite Anse. Två timmars körning med en snitthastighet på ca 10 km/h senare kom vi äntligen fram till detta lilla, men underbara hotel med utsikt över Grenadinerna. Det kändes omåttligt bra att faktiskt se öarna och havet där vi ska segla, och inte bara läsa om dessa i olika guideböcker. Vi har de senaste dagarna varit totalt fokuserade på att fixa allt med båten att vi nästan glömt bort varför vi egentligen är här, och började genast drömma om när vi får kasta loss och segla norrut!

Utsikten från Petit Anse

Födelsedagsdrink

Födelsedagslunch

Två purfärska tonfiskskivor, lite smoothie, rosévin och cappucino senare fortsatte vi vår sightseeing runt anda halvan av ön. Bilderna får tala för sig själva, men bergen, den frodiga naturen, de färgglada husen, byarna och stränderna är oerhört vackra och någonting vi ser fram emot att utforska vidare!

Grenadas flygplats #2 – har sett sina bästa dagar

Nu är vi tillbaks på marinan, och avslutar med en enkel men schysst (burgare och öl) middag på marinans lilla bar vid strandkanten. En fantastiskt bra födelsedag!

Dagens glada födelsedagsfirare

Idag har inte varit en bra dag, dock nyttig. Kändes som om allt gick fel, i tillägg har det regnat hela dagen. 

Vi börjar förstå hur man måste agera för att få något gjort här. Prata med chefen, följ upp, påminn, typ hela tiden. OCH är inte chefen där kan man inte få någon hjälp. Har varit med om detta så många gånger innan men blir alltid lika förvånad över brist på delegerat ansvar. 

Efter många – ”Nej, kan tyvärr inte hjälpa er idag kom tillbaka imorgon” peakade dagen med bensinstopp i vår kära hyrbil. Efter att vi köpt bensindunk, liftat till mack (med varvets chefsmekaniker som av en slump just då passerade) och tankat bilen åkte vi hem igen. 

Solen sprack då upp och vi satte oss vid stranden med varsin öl. Påminde varandra varför vi var här. Planerade inför Eriks födelsedag imorgon och nu är allt bra igen!

Jo, förresten vi skulle ju byta hyrbil idag. Blev lovade en lite mindre och bättre bil men slutade med att hyrbilskillen kom förbi på stranden utan bil med resultatet att vi nu kommer att behålla vår nuvarande, dock till billigare penning. Kvittot för den senaste betalningen i cash skall han sätta på vindrutan imorgon bitti. No problem man.

Dagens reflektioner i bilder;

En av anledningarna till att man vill komma i vattnet snabbt är att man inte vill bli som många av våra båtgrannar här på marinan. Finns många kufar. Vissa har hängt här i två år i väntan på bättre tider, andra varit ute i tjugo år och ser ingen som helst stress i att komma i vattnet i år, andra som våra båtgrannar på nedan bild. Två italienska bröder som dagarna i ända håller till inne i sin båt. Man ser aldrig skymten av dem. Tänker osökt på ”Breaking Bad” och undrar om de kanske tillverkar amfetamin nätterna igenom. Eller så lagar de risotto, vilket inte är helt omöjligt med tanke på all disk som kommer upp i sittbrunnen.

Breaking Bad – Vad pågår egentligen grannbåten?

Bensinstopp mitt på vägen. Hyrbilskillen som kom precis när vi redan fixat bensin. När vi påpekade att bensinlampan aldrig började lysa (vilket den gjorde härom dagen) skrattade han bara. Snacka om att man känner sig som en regelstyrd svensk som litar på att saker fungerar på samma sätt varje dag…

Dont look att the fuel lamp…

Skolorna började i måndags så nu fylls vägarna av skolbarn i fina uniformer i väntan på bussen hem. 

Skolbarn i väntan på bussen…Notera Wunderbaumerna vid vindrutan. Kanske två av tio i bilen..

Trötta Hanna och Erik hemma igen…

Innan vi ens hunnit få båten i sjön har vi idag fått uppleva ett av de mer klassiska långseglarutmaningarna – väntan på reservdelar!

Kl. 0800 öppnade marinan efter juluppehållet, plötsligt var det fullt liv i marinan. Från att ha varit lugnt och stilla var det nu full liv och rörelse. Folk överallt, dock lite trötta efter ledigheten, mycket ”Happy New Year man…”  Inom ett fåtal timmar hade vi varit runt hos chefsmekanikern, kontorschefen, riggaren, segelmakaren m.fl. för att avisera vår närvaro och önskan att komma i vattnet. Dess värre visade sig vår påbörjade motorservice även inkludera en sprucken avgaslimpa som i bästa fall finns på Martinique, och i värsta fall USA eller t.o.m. Göteborg. När den kommer vet vi inte än, men utan denna vitala del av motorn blir det dess värre heller ingen segling. Just nu hoppas vi på att vi får vår reservdel i slutet av veckan så håll tummarna!

Vår Penta diesel som ropar efter kärlek

Erik tittar upp efter en tur i motorrummet

Frustrationen utbyttes dock snabbt mot entusiasm över att rengöra motorrummet, skruva loss och skrubba durkar, montera sprayhood m.m. (Erik i motorrummet och Hanna på däck) och sakta börjar båten faktiskt kännas som en riktigt fin båt, och inte bara en varvsplats fylld med bråte.

Gåva börjar visa sitt rätta ansikte med sprayhood och bimini på plats

Tills vår efterlängtade avgaslimpa dykt upp har vi ringt upp vår hyrbilskille och uttryck önskemål om förlängning av bilhyran. Senaste budet att han kommer förbi i morgon för att byt ut vår Honda mot en… Suzuki eller Toyota kanske! Därefter blir det sightseeing runt ön, Grenada är grönt och frodigt och det lär tydligen finnas vandringsleder, vattenfall m.m.!

Utsikt över fördäck, fast förtöjda vid djungelns kant

Idag öppnar äntligen marinan som haft julsemester i två veckor. Detta innebär att vi kan få hjälp med sådant som vi inte klarar av att reparera själva. Här Erik i väntan med att springa ned till varvskillarna för att påminna dem att deras semester nu är över och att vi behöver hjälp!

Kaffe i väntan på att marinan skall öppna

Igår åkte vi på lunchutflykt till Le Phare Blue Marina ca 15 minuter bort med bil. Det är den nyaste marinan på ön med fokus på att anordna regattor och andra trevligheter för oss seglare. Den lilla slingriga vägen ned till vattnet var lite svår att hitta då alla tar sin stora jeep och kör till kyrkan på söndagar vilket innebar att både skylt och väg var täckta av bilar och finklädda familjer på väg till gudstjänst.

Le Phare Bleu Marina

Vi gick en tur, tittade på segelbåtar och åt sedan en god lunch. Lite överraskande fanns här även ett kvällsrestaurang inrymd i en vad som verkade vara en gammal fyrbåt men namnet Västra Banken.

Hm, undrar hur denna kom över hit?

På hemvägen åkte vi förbi den lilla lokala mataffären för att komplettera till middagen. Urvalet var litet men alldeles tillräckligt. Det är dock inte utan att man tycker det är lite synd att det finns hyllmeter av baked beans, konserverade ärtor/morötter och corned beef när istället hade kunnat vara kryddor och andra goda råvaror som denna ö har ett överflöd av.

Baked Beans någon?

Väl hemma på Gåva och efter lite vila i skuggan påbörjade vi projekt skrubba av UV filter, tvätta rent och polera upp skrovet. Resultatet blev jättebra! Vi blev mycket nöjda och var väl förtjänta en dusch och en öl nere vid vattnet som belöning.

Tvätt av skrov innan Erik började med wax on och Hanna med wax off ett steg efter…

Vi hade bokat fem nätter på hotell som bara sprang iväg…med jobb (läs städning) på båten. I torsdags njöt vi därför av en lugn eftermiddag. Passade på att njuta på stranden i en solstol med en bra bok! Mycket härligt.

Relax på La Sagesse innan båtlivet börjar på allvar

Vi checkade ut i fredags, nu äntligen redo att bo på båten! Då marinan ligger in the middle of nowhere hyrde vi en högerstyrd bil som vi kommer att ha medan vi ligger på land. Den gnisslar som bara den och blev plötsligt utbytt till en annan efter att vi signat kontraktet men vi är lyckliga ändå! Tänker att det löser sig och vi är glada att vi kan åka för att handla mat och upptäcka fina Grenada.

Vår Toyota Rav4 som blev en Suzuki som till slut blev en Honda…

På slingriga vägar passerar vi (glada så länge vi inte kör över/på ngt) massor av lösa hundar, bundna getter och lamor, små kiosker som säljer allt från kokosnötter, ingefära, papaya, mango, telefonkort, bussar fullpackade med folk med det ena innovativa namnet efter det andra till små stånd som grillar kyckling med väldigt spicy marinad. En doft som är svår att motstå när man är hungrig!

Var därför tvungna att stanna vid Original Jerk Chicken för att köpa med oss middag! Väldigt gott. Tror de blev lite förvånade, tänker att det är få turister som stannar längs med vägen för att köpa mat av locals.

Spicy chicken!

Åkte till Grande Anse och upptäckte deras olika shopping malls för att börja bunkra lite mat, mest Amerikansk importerad. Ganska så dyrt och ibland onödigt mycket socker i maten. Annars goda frukter, grönsaker och lite annat blandat.

I dag (lördag) åkte vi tillbaka ned till civilisationen och Spice Island Marine där våra vänner Nina och Pär (som så vänligt delat med sig av sina år av erfarenheter här nere) haft sin båt. Kul att se och leva sig in var de gjort här. Erik passade även på att bunkra upp med i den ändå ganska så välsorterade båtaffären.

Vad heter egentligen glasfiberväv och polyester på engelska?

Därefter tog vi en tur till St.George, huvudstaden på Grenada. Det finns många tydliga spår av den brittiska kolonialtiden bl.a. i form av gamla telefonkioskar.

Nu tillbaka till båten för ytterligare fix. Nu projekt, tvätt av all klädsel, kuddar etc. Ett projekt som haft sina utmanande stunder på grund av ihållande regn i morse. Håll tummarna för att den underbara eftermiddag som nu börjat med strålande solsken, 28 grader och fårgelkvitter håller i sig!

Inte regn den här gången men daglig tvätt av däcket

Riktigt så här idylliskt är det inte på vår uppläggningsplats… men snart ligger vi här till ankars!

Drömmen om Karibien med konstant solsken och tryckande värme har vi snabbt fått ompröva det senaste dygnet. Normalt ska regnperioden vara över så här års, men både dag och natt har det kommit kraftiga skyfall, ovanliga för säsongen. Enligt lokalbefolkningen har vädret varit extraordinärt och under julhelgen drabbades några av de norra öarna (St Lucia och St Vincent) av plötsliga stormvindar med flera dödsfall. Grenada klarade sig något bättre med främst kraftiga skyfall. Det är lätt att dra associationer till alla pågående klimatförändringar, speciellt när Washington hade 24 grader varmt bara några dagar innan vi kom dit.

För oss innebär det just nu inte så stor skillnad mot en vanlig svensk sommardag, annat än regnet kommer och försvinner lite snabbare än vanligt. Men helt klart kändes det lite konstigt, men väldigt hemvant att kasta sig ned från sittbrunnen och dra igen ruffluckan.

Utiskt mot sittbrunnen från ruffen under ett skyfall

Desto mer tid har vi kunnat ägna åt båtens invändiga delar. Sakta men säkert börjar vi få bort all gammal smuts och mögel (som alltid kommer härnere pga luftfuktigheten) och ska snart börja fokusera på lite större projekt som reparation av motorn (med hjälp av marinan), vaxa skrovet, fixa lite plastreparationer m.m.

Ett litet smakprov på inredningen efter två dagars städning

Tidigare ägarens förkärlek för konstnärliga utsmyckningar

Efter våra arbetsdagar på marinan njuter vi totalt av vårt strandhotel som ligger ett stenkast bort fågelvägen men 10 minuter med bil (personalen kör oss villigt i skytteltrafik fram och tillbaks varje dag och packar en lunchpåse med tonfisksmörgåsar). I morgon checkar vi ut från La Sagesse för att sova första natten på båten. Lite nervöst, men väldigt spännande!

La Sagesse – vår oas efter arbetsdagarna på båten

Vi var lite nervösa när vi första dagen åkte till marinan för att se vår båt. Men den stod där (puh) och var precis i det skick som vi kunde utläsa av besiktningsrapporten och muntliga beskrivningar. Vi kände oss genast hemma på GÅVA som liknar båtar vi tidigare seglat designade av Peter Norlin, dock mycket större!

Under tiden som vi arbetar med att få GÅVA i ordning bor vi här, på ett enkelt hotell, La Sagesse, precis vid strandbrynet. Hur underbart det än är här lämnar vi stranden för långa arbetsdagar på marinan.

Stämningen på marinan är skönt avslappnad med trevliga människor och reggae/hip hop musik som dånar ut ur högtalarna.

De senaste två dagarna har vi nu städat, städat och städat båten då tidigare ägare uppenbart inte har haft lika höga krav på renlighet och ordning som oss :). Båten är dock mycket välutrustad men behöver städas ut, genomgås samt i viss grad uppdateras.

Idag har vi tagit långledigt (hela förmiddagen fram till klockan 12) för att fira nyårsdagen men snart bär det av till marinan igen för att fortsätta städa och även ta tag i dagens reparation (en trasig vattenpump).